Hans Blomqvist går i pension och avslutar sitt kliniska värv

Intensivvårdsläkaren Hans ”Blomman” Blomqvist, som har arbetat på Remeo sedan starten 2013 gjorde i oktober -21 sitt sista arbetspass. Han har jobbat åtta år efter ordinarie pensionsålder, men har nu bestämt sig för att sluta med kliniskt arbete. – Hans kommer vara mycket saknad, säger Eva Sundman, medicinsk chef på Remeo. Han har gjort enorma insatser för verksamheten genom åren, inte bara för patienterna utan även för uppbyggnaden och utvecklingen av kliniken. Vi är glada för att han kommer fortsätta finnas med i utbildningssammanhang, etiska diskussioner, forskning och utveckling.

Hans Blomqvist är välkänd i IVA-Sverige. Under ett långt yrkesliv som narkos- och intensivvårdsläkare har han hunnit tjänstgöra på flera akutsjukhus i Stockholm. Han disputerade på Danderyd och har sedan tjänstgjort som läkare eller chef inom IVA på Karolinska, Sankt Göran och Södersjukhuset. Han har utbildat, föreläst och ordnat intensivvårdkonferenser. 

När Kajsa Giesecke startade Remeo i samarbete med AGA/Linde 2012-13, ville hon gärna få med Hans i teamet. Hans lockades av möjligheten att få vara med och bygga upp en specialklinik för sköra patienter i skedet efter intensivvård, en vårdnivå som i stort sett saknats tidigare. Han hade själv i flera artiklar berört möjligheten till intermediärvård, s k lätt-IVA, och hur sådana avdelningar skulle kunna sänka samhällets kostnader och avlasta intensivvården.

Efter alla år inom intensivvården innebar Remeo också en möjlighet att växla ned till en något lugnare tillvaro med färre kritiska ställningstaganden. Det var stimulerande att få använda all den kompetens som han har byggt upp genom åren till utvecklingen av en ny klinik och att få ägna tid och fokus till den patientgrupp som han som IVA-läkare räddat livet på men sedan lämnat vidare. 

Hur skulle du beskriva läkarrollen på Remeo? 

– Läkaren gör den största insatsen i de mer akuta faserna i början efter ankomsten till Remeo, med urträning ur respirator, avveckling av trakealkanyler och nedtrappning av medicin. När patienten har blivit mer stabil och den individanpassade rehabiliteringen får mer utrymme är läkarens insatser mindre, om inga särskilda komplikationer tillstöter. Andra yrkesgrupper i det multiprofessionella teamet får då en viktigare roll, till exempel fysioterapeut, logoped och arbetsterapeut. Men den individuella vårdplanen som tas fram av teamet tillsammans följs upp och utvärderas kontinuerligt.

– Läkarrollen på Remeo omfattar många andra uppgifter. På grund av den unika patientkategorin så är utskrivningarna ofta mycket komplicerade och läkaren medverkar i planeringen av eftervården för att den ska bli så säker och effektiv som möjligt. Att utfärda olika intyg och remisser är en viktig uppgift, till Försäkringskassan, regionen, socialtjänst, specialistkliniker och andra instanser. 

En stor skillnad från IVA är färre jourpass. På Remeo har läkarna beredskap i hemmet, vilket är mindre betungande än den omfattande jour som har varit en del av livet under alla år som intensivvårdsläkare. Men visst har Hans tillbringat många nätter även på Remeo under åren. 

Vad har hänt med kliniken under din tid?

– Kliniken har utvecklats mycket sedan starten i takt med att verksamheten har vuxit. Fler yrkesgrupper har tillkommit. I början fanns läkare, fysioterapeut och omvårdnadsteam. Senare har arbetsterapeuter och logopeder tillkommit och Remeo har knutit till sig flera externa konsulter som anlitas vid behov, till exempel infektionsläkare, kirurg, psykiater och neurolog. 

Kompetensen är generellt sett mycket hög och alla professioner på Remeo har utvecklat sin kompetens och sitt bidrag i vårdteamet för att tillgodose patientgruppens behov på bästa sätt. 

Rollen weaning-sjuksköterska (weaning = urträning från respirator) som kan avlasta läkaren har bidragit till teamarbetet och kontinuiteten för patienten. 

System, rutiner och arbetssätt har också utvecklats och byggts på under årens lopp till en struktur som känns genomarbetad, trygg och patientsäker. 

– Remeo har nu resurser att ta emot patienter som vi tidigare sa nej till och som oftast blir kvar längre. Mixen av diagnoser och sjukdomstillstånd är fler idag än vid starten. Sammantaget innebär det en större vårdtyngd, vilket framför allt berör de yrkesgrupper som arbetar med patienten under en längre rehabiliteringsperiod och de medarbetarna har därför blivit fler. Utskrivningarna har också blivit mer komplicerade i många fall och det kräver mer av flera yrkesgrupper. Utskrivningssjuksköterskor är en ny roll på senare år och de har blivit riktigt kunniga på den så viktiga utskrivningsprocessen.

Vad är Remeos främsta styrka och nyckel till en lyckad rehabilitering?

– Flera olika faktorer bidrar. Tillgång till all den samlade kompetens som vi kan erbjuda i det multiprofessionella teamet. En säker utskrivning. De patienter som Remeo tar emot riskerar annars att skickas för tidigt till en vanlig vårdavdelning, eftersom det inte finns samma organiserade uppbackning. Att rehabiliteringen får ta tid och är helt individuellt utformad. En fin och hemlik miljö som också underlättar samvaron med anhöriga. Lätt tillgängliga utomhusmiljöer med frisk luft och grönska. 

Hur går det till när en patient får en plats på Remeo och vad är utmaningen?

– De läkare/kliniker som känner till Remeo, och där möjlighet finns, utfärdar en remiss. Remeo (ofta läkare och fysioterapeut) åker ut och träffar patienten innan beslut för att få en bättre bild än vad som framgår i journalen och ta ställning till om det är medicinskt säkert för patienten att vårdas på Remeo och att det är hanterbart för de resurser som Remeo har. Det är också viktigt att veta att patienten själv är motiverad och kommer kunna bidra i rehabiliteringen. 

Vissa sjukhus eller regioner har avtal med Remeo och kan då ta kostnaden. En liten klinik utan kostnadstäckning via ett avtal har ofta inte den ekonomiska möjligheten att remittera en patient till Remeo. För att fler personer i målgruppen ska kunna få en plats på Remeo behövs fler avtal. Det handlar om att nå ut till beslutsfattare om Remeos verksamhet och tydliggöra att många patienter blir friskare och mer självständiga och att intensivvårdsplatser frigörs. Remeo blir alltmer känt till exempel genom att f d medarbetare och konsulter sprider ordet till kollegor. 

Balansen mellan tillgängliga vårdplatser och remisser måste ständigt övervägas. Patientgruppen är komplex och ibland händer det att en patient på IVA hinner tillfriskna tillräckligt för att ta sig vidare till en vårdavdelning i avvaktan på en plats på Remeo. Självklart är tillräckligt med personal med rätt kompetens en nyckel för att lyckas framöver, liksom för vårdsektorn i stort. Det råder ingen brist på patienter som behöver den vård som Remeo kan ge. 

Vad tror du om möjligheten att locka rätt kompetens till Remeo?

– Jag tror att Remeo är ett intressant alternativ för personer inom flera av våra yrkesgrupper som har arbetat länge inom akutsjukvården och vill pröva något helt nytt eller vill trappa ned till en något lugnare miljö och även kunna följa patienterna på nästa nivå under en längre tid. Det kommer nog alltid finnas ett antal läkare som efter många år på storsjukhus och med omfattande jourtjänstgöring tilltalas av Remeos koncept. Men även när det kommer till rekrytering så handlar det om att göra Remeo mer känt.  

Är det några patienter från Remeo som du minns särskilt?

– Några dröjer sig kvar, både för att det har gått bra eller tyvärr inte slutat väl. Vi hade en patient som brutit nacken och blev totalförlamad. Han låg länge i respirator men blev så småningom fri från den och klarade sig helt utan andningsstöd. Trots sin förlamning var han hela tiden så positiv och motiverad. Han har kommit tillbaka och hälsat på oss flera gånger. Det finns också sorgliga öden som hänger kvar, där patienten inte har klarat sig. 

Livet som pensionär

Nu väntar ett annat liv för Hans och bland annat kommer han spendera mer tid i Limhamn i Skåne där han och hans fru har ett andra boende. Han kommer inte släppa sin yrkesidentitet helt utan vill gärna fortsätta föreläsa, delta i etikgrupper och liknande.

Hans fru är redan pensionär sedan en tid. – Hon ser fram emot att få spendera mer tid med mig, men hon tycker samtidigt att jag borde fortsätta jobba ett tag till, berättar Hans. Hon säger att det är slöseri med kompetens att jag går i pension.

Hans, varmt tack och lycka till från hela Remeo! På återseende!

27 oktober, 2021