Dr. Anna-Liisa Sutt (PhD), forskare och logoped från The Prince Charles Hospital i Australien, gästade oss på REMEO denna vecka för att berätta om sin spännande forskning kring talventilen.

Förlorad talförmåga kan vara ett stort problem för patienter som är beroende av ventilator och trakealkanyl, då all luft flödar via trakealkanylen, utan att passera stämbanden.

Anna-Liisa har forskat på en ny typ av talventil som kan användas tillsammans med ventilator och befuktare. Patienten kan tala och ändå få fullgod hjälp med andningen av apparaturen.

Anna-Liisa drev sin forskning på en intensivvårdsavdelning i Australien. År 2011 var uppfattningen inom intensivvården i Australien att det var skadligt att försöka tala då man ventilatorbehandlades. Studien med användning av den nya typen av talventil vid ventilatorbehandling resulterade i en revidering av denna allmänna uppfattning och sedan år 2014 är det regel att vakna, ventilatorbehandlade patienter har möjlighet att tala med hjälp av talventilen.

Tack vare forskningen togs en ny klinisk rutin fram där talande, ventilatorbehandlade patienter är en självklarhet. Spännande forskning som vi på REMEO vill undersöka om vi kan ta vidare även i svensk sjukvård.

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm, besökte REMEO 20/8. Hon guidades av Anna, Eva och Gunnar. Under besöket träffade Irene flera patienter och pratade med personalen.

Ett 50-tal svenska artister och musiker har spelat in en låt om att inte tappa hoppet och att hålla ut i dessa coronatider. Sarah Dawn Finer, Helene Sjöholm, Robert Wells, Magnus Carlsson, Mariette, Jessica Andersson, Dolly Style och Robin Bengtsson är några av artisterna i ”Vi håller ut”, tillägnad alla svenskars kamp mot Covid-19.

Hayats och Micheals första år som servicevärdar på Remeo

Det är nu ett år sedan Hayat och Micheal började arbeta på Remeo i en helt ny roll som servicevärd, via Arbetsförmedlingens jobbspår Introduktionsjobb. I oktober 2020 avslutade de en 10 veckor lång utbildning hos SVOK (Svensk vård & Kompetensutveckling i Stockholm). Remeos verksamhetsutvecklingschef Titti Zarei och projektledare och handledare Martina Eklund har följt deras resa under det gångna året och är två av de personer som servicevärdarna har haft mest kontakt med på Remeo. 

Redan innan utbildningen hade Hayat och Micheal träffat Remeo och blivit utvalda till jobbet bland många sökande, så de visste vad som väntade och hade ett tydligt mål med utbildningen. Det var väldigt motiverande tycker de båda. De gick utbildningen tillsammans med sex andra personer som också skulle börja på Remeo samt ytterligare ett gäng som var rekryterade av ett stort vårdbolag inom äldreomsorgen. De fick en gedigen grund under veckorna på SVOK och fick lära sig bland annat hygienrutiner, service, livsmedelskunskap, ergonomi, kommunikation och bemötande. Remeo har sedan kompletterat med utbildning i lokalvård och kunskaper i säkerhet, arbetsmiljö och anställningsvillkor. 

Hayat har varit i Sverige i fem år. Innan hon kom till Remeo hade hon praktiserat i en butik och arbetat i en daglig verksamhet. Micheal kom till Sverige för ca två och ett halvt år sedan och har bland annat hunnit arbeta på ett transportföretag. Ingen av dem hade tidigare erfarenhet från sjukvårdsverksamhet, så det var mycket nytt att lära. Under året har de även fått möjlighet att utveckla sin svenska genom fortsatta SFI-studier under arbetstid och genom att prata svenska dagligen på arbetet. 

Rollen som servicevärd på Remeo

Servicevärdarna har roterat mellan tre olika arbetsområden; lokalvård i kontor och allmänna utrymmen, påfyllnad av material och viss rengöring på vårdavdelningen samt tjänstgöring i köket. Alla har från början lärt sig alla tre områden för att verksamheten ska flyta så bra som möjligt, men även för att skapa variation i arbetet. Efter en tid fick de möjlighet att fokusera mer på ett område för att kunna utvecklas vidare inom de uppgifter som de trivs bäst med. 

Remeo utsåg flera handledare som fick en kort utbildning i rollen och hade ett särskilt ansvar att ta hand om och introducera de nya medarbetarna. 

Pandemin och ombyggnation – extra utmaningar

Coronapandemin har påverkat processen på många sätt. Anställningsintervjuerna med Remeo skedde digitalt och Hayat, Michael och de andra kunde inte besöka Remeo och träffa sina blivande kollegor innan eller under utbildningen. Titti och Martina följde deras framsteg via lärarna och vid ett par tillfällen besökte de skolan och berättade om Remeos verksamhet och visade bilder. – Det fungerade bra och vi kände oss välkomna, säger Micheal. Det var väldigt roligt att veta att vi snart skulle få komma dit och arbeta. 

Munskydd och visir har förstås gjort det svårare att känna igen och prata med nya kollegor. Servicevärdarna har inte kunnat interagera med alla övriga medarbetare så mycket än, eftersom alla har ansträngt sig för att minimera kontakterna och hålla avstånd. På grund av restriktionerna har värdarna inte varit inne hos patienterna än utan i stället lämnat material utanför salarna till undersköterskorna att fylla på. – Vi hoppas att de kan få gå in på sal snart för att se det arbetet och patienterna, säger Martina. Målet är också att de ska kunna blanda sig mer med andra kollegor på Remeo och lära känna dem bättre, få möjlighet att prata svenska med fler och lära sig mer om verksamheten. När de har tjänstgjort i patientköket har de sett patienterna och fått en bild av vad Remeos vård innebär. 

Remeos lokaler har byggts om och expanderat och under det senaste året har tillfälliga omflyttningar skett flera gånger både för personal och patienter och nya ytor har öppnats upp. Allt detta har krävt mycket städning och annat merarbete som servicevärdarna har kunnat bistå i. – Det har varit en utmaning att ta emot så många nya kollegor med behov av stöd och handledning mitt i en pandemi och en ombyggnation, säger Martina. Men samtidigt har de varit till stor hjälp under denna turbulenta tid och det har verkligen inneburit en stor avlastning. Servicevärdarna har varit mycket omtyckta bland personalen som har sett hur fint de har skött sina uppgifter. 

Många lärdomar från båda håll

Hayat och Micheal är nöjda över att de har klarat det första året på Remeo så bra efter alla omständigheter. – Det var jobbigt i början med allt som vi skulle lära oss; språket med många vårduttryck, kulturen på jobbet och alla olika arbetsuppgifter, säger Hayat. 

Medarbetarna hade varierande kunskapsnivå i svenska språket när de började utbildningen och så är det fortfarande även om alla lär sig mer svenska för varje dag. Kommunikationen fungerar allt bättre. En viktig spelregel från början har varit att våga fråga och säga till när man inte förstår. Samtidigt har Remeos medarbetare fått tänka på att visa hänsyn och vara extra tydliga både i tal och skrift, till exempel när de har skrivit lappar. Martina märkte också tidigt hur servicevärdarna hjälpte varandra ibland med språket även om de har olika modersmål. När en person inte förstod kunde en kollega hjälpa till att tolka. 

– Det har varit viktigt att möta personerna där de har befunnit sig under det här året och kontinuerligt följa upp för att kunna ge stöd när det har behövts, berättar Titti Zarei. De har lärt sig olika snabbt och några har behövt mer stöd med vissa uppgifter.  

– Vi har tvingats tänka ett varv till i många sammanhang kring sådant som vi tar för givet men som absolut inte är självklart för våra nya medarbetare, säger Martina. Vi har insett hur hemmablinda vi är på många sätt, både på arbetsplatsen och i vår invanda kultur i Sverige. I handledarutbildningen fick vi med oss en del bra tips och uppslag.

Martina kom på idén att fotografera alla produkter som finns på Remeo och som de hanterar i arbetet. Hon skapade listor med bild och namn på alla produkter och skrev var de fanns. Listorna har varit till stor hjälp för servicevärdarna för att kunna utföra uppgifterna rätt och efter hand lära sig vad alla saker kallas.

Anställningen på Remeo fortsätter

Nyligen fick Hayat och Micheal erbjudande om en tillsvidareanställning på Remeo, vilket de blev väldigt glada för. De trivs mycket bra i miljön och tycker att verksamheten är intressant och händelserik. – Jag funderar på att själv studera till undersköterska så småningom, säger Hayat. 

Introduktionsjobb via Arbetsförmedlingen

Anställningen av servicevärdarna har varit ett lyckosamt samarbete mellan Remeo, Arbetsförmedlingen och SVOK, inom ramen för Introduktionsjobb. Det är ett jobbspår via Arbetsförmedlingen som erbjuder en väg in i arbetslivet för personer som har varit arbetslösa en längre tid eller ganska nyligen har kommit till Sverige. Samtidigt får arbetsgivaren ett tillskott av personer som genomgår en skräddarsydd utbildning för att sedan under handledning skolas in i ett arbete parallellt med fortsatta studier i svenska. 

Hans Blomqvist går i pension och avslutar sitt kliniska värv

Intensivvårdsläkaren Hans ”Blomman” Blomqvist, som har arbetat på Remeo sedan starten 2013 gjorde i oktober -21 sitt sista arbetspass. Han har jobbat åtta år efter ordinarie pensionsålder, men har nu bestämt sig för att sluta med kliniskt arbete. – Hans kommer vara mycket saknad, säger Eva Sundman, medicinsk chef på Remeo. Han har gjort enorma insatser för verksamheten genom åren, inte bara för patienterna utan även för uppbyggnaden och utvecklingen av kliniken. Vi är glada för att han kommer fortsätta finnas med i utbildningssammanhang, etiska diskussioner, forskning och utveckling.

Hans Blomqvist är välkänd i IVA-Sverige. Under ett långt yrkesliv som narkos- och intensivvårdsläkare har han hunnit tjänstgöra på flera akutsjukhus i Stockholm. Han disputerade på Danderyd och har sedan tjänstgjort som läkare eller chef inom IVA på Karolinska, Sankt Göran och Södersjukhuset. Han har utbildat, föreläst och ordnat intensivvårdkonferenser. 

När Kajsa Giesecke startade Remeo i samarbete med AGA/Linde 2012-13, ville hon gärna få med Hans i teamet. Hans lockades av möjligheten att få vara med och bygga upp en specialklinik för sköra patienter i skedet efter intensivvård, en vårdnivå som i stort sett saknats tidigare. Han hade själv i flera artiklar berört möjligheten till intermediärvård, s k lätt-IVA, och hur sådana avdelningar skulle kunna sänka samhällets kostnader och avlasta intensivvården.

Efter alla år inom intensivvården innebar Remeo också en möjlighet att växla ned till en något lugnare tillvaro med färre kritiska ställningstaganden. Det var stimulerande att få använda all den kompetens som han har byggt upp genom åren till utvecklingen av en ny klinik och att få ägna tid och fokus till den patientgrupp som han som IVA-läkare räddat livet på men sedan lämnat vidare. 

Hur skulle du beskriva läkarrollen på Remeo? 

– Läkaren gör den största insatsen i de mer akuta faserna i början efter ankomsten till Remeo, med urträning ur respirator, avveckling av trakealkanyler och nedtrappning av medicin. När patienten har blivit mer stabil och den individanpassade rehabiliteringen får mer utrymme är läkarens insatser mindre, om inga särskilda komplikationer tillstöter. Andra yrkesgrupper i det multiprofessionella teamet får då en viktigare roll, till exempel fysioterapeut, logoped och arbetsterapeut. Men den individuella vårdplanen som tas fram av teamet tillsammans följs upp och utvärderas kontinuerligt.

– Läkarrollen på Remeo omfattar många andra uppgifter. På grund av den unika patientkategorin så är utskrivningarna ofta mycket komplicerade och läkaren medverkar i planeringen av eftervården för att den ska bli så säker och effektiv som möjligt. Att utfärda olika intyg och remisser är en viktig uppgift, till Försäkringskassan, regionen, socialtjänst, specialistkliniker och andra instanser. 

En stor skillnad från IVA är färre jourpass. På Remeo har läkarna beredskap i hemmet, vilket är mindre betungande än den omfattande jour som har varit en del av livet under alla år som intensivvårdsläkare. Men visst har Hans tillbringat många nätter även på Remeo under åren. 

Vad har hänt med kliniken under din tid?

– Kliniken har utvecklats mycket sedan starten i takt med att verksamheten har vuxit. Fler yrkesgrupper har tillkommit. I början fanns läkare, fysioterapeut och omvårdnadsteam. Senare har arbetsterapeuter och logopeder tillkommit och Remeo har knutit till sig flera externa konsulter som anlitas vid behov, till exempel infektionsläkare, kirurg, psykiater och neurolog. 

Kompetensen är generellt sett mycket hög och alla professioner på Remeo har utvecklat sin kompetens och sitt bidrag i vårdteamet för att tillgodose patientgruppens behov på bästa sätt. 

Rollen weaning-sjuksköterska (weaning = urträning från respirator) som kan avlasta läkaren har bidragit till teamarbetet och kontinuiteten för patienten. 

System, rutiner och arbetssätt har också utvecklats och byggts på under årens lopp till en struktur som känns genomarbetad, trygg och patientsäker. 

– Remeo har nu resurser att ta emot patienter som vi tidigare sa nej till och som oftast blir kvar längre. Mixen av diagnoser och sjukdomstillstånd är fler idag än vid starten. Sammantaget innebär det en större vårdtyngd, vilket framför allt berör de yrkesgrupper som arbetar med patienten under en längre rehabiliteringsperiod och de medarbetarna har därför blivit fler. Utskrivningarna har också blivit mer komplicerade i många fall och det kräver mer av flera yrkesgrupper. Utskrivningssjuksköterskor är en ny roll på senare år och de har blivit riktigt kunniga på den så viktiga utskrivningsprocessen.

Vad är Remeos främsta styrka och nyckel till en lyckad rehabilitering?

– Flera olika faktorer bidrar. Tillgång till all den samlade kompetens som vi kan erbjuda i det multiprofessionella teamet. En säker utskrivning. De patienter som Remeo tar emot riskerar annars att skickas för tidigt till en vanlig vårdavdelning, eftersom det inte finns samma organiserade uppbackning. Att rehabiliteringen får ta tid och är helt individuellt utformad. En fin och hemlik miljö som också underlättar samvaron med anhöriga. Lätt tillgängliga utomhusmiljöer med frisk luft och grönska. 

Hur går det till när en patient får en plats på Remeo och vad är utmaningen?

– De läkare/kliniker som känner till Remeo, och där möjlighet finns, utfärdar en remiss. Remeo (ofta läkare och fysioterapeut) åker ut och träffar patienten innan beslut för att få en bättre bild än vad som framgår i journalen och ta ställning till om det är medicinskt säkert för patienten att vårdas på Remeo och att det är hanterbart för de resurser som Remeo har. Det är också viktigt att veta att patienten själv är motiverad och kommer kunna bidra i rehabiliteringen. 

Vissa sjukhus eller regioner har avtal med Remeo och kan då ta kostnaden. En liten klinik utan kostnadstäckning via ett avtal har ofta inte den ekonomiska möjligheten att remittera en patient till Remeo. För att fler personer i målgruppen ska kunna få en plats på Remeo behövs fler avtal. Det handlar om att nå ut till beslutsfattare om Remeos verksamhet och tydliggöra att många patienter blir friskare och mer självständiga och att intensivvårdsplatser frigörs. Remeo blir alltmer känt till exempel genom att f d medarbetare och konsulter sprider ordet till kollegor. 

Balansen mellan tillgängliga vårdplatser och remisser måste ständigt övervägas. Patientgruppen är komplex och ibland händer det att en patient på IVA hinner tillfriskna tillräckligt för att ta sig vidare till en vårdavdelning i avvaktan på en plats på Remeo. Självklart är tillräckligt med personal med rätt kompetens en nyckel för att lyckas framöver, liksom för vårdsektorn i stort. Det råder ingen brist på patienter som behöver den vård som Remeo kan ge. 

Vad tror du om möjligheten att locka rätt kompetens till Remeo?

– Jag tror att Remeo är ett intressant alternativ för personer inom flera av våra yrkesgrupper som har arbetat länge inom akutsjukvården och vill pröva något helt nytt eller vill trappa ned till en något lugnare miljö och även kunna följa patienterna på nästa nivå under en längre tid. Det kommer nog alltid finnas ett antal läkare som efter många år på storsjukhus och med omfattande jourtjänstgöring tilltalas av Remeos koncept. Men även när det kommer till rekrytering så handlar det om att göra Remeo mer känt.  

Är det några patienter från Remeo som du minns särskilt?

– Några dröjer sig kvar, både för att det har gått bra eller tyvärr inte slutat väl. Vi hade en patient som brutit nacken och blev totalförlamad. Han låg länge i respirator men blev så småningom fri från den och klarade sig helt utan andningsstöd. Trots sin förlamning var han hela tiden så positiv och motiverad. Han har kommit tillbaka och hälsat på oss flera gånger. Det finns också sorgliga öden som hänger kvar, där patienten inte har klarat sig. 

Livet som pensionär

Nu väntar ett annat liv för Hans och bland annat kommer han spendera mer tid i Limhamn i Skåne där han och hans fru har ett andra boende. Han kommer inte släppa sin yrkesidentitet helt utan vill gärna fortsätta föreläsa, delta i etikgrupper och liknande.

Hans fru är redan pensionär sedan en tid. – Hon ser fram emot att få spendera mer tid med mig, men hon tycker samtidigt att jag borde fortsätta jobba ett tag till, berättar Hans. Hon säger att det är slöseri med kompetens att jag går i pension.

Hans, varmt tack och lycka till från hela Remeo! På återseende!

Jenny Petersson påbörjar doktorandutbildning

Remeos fysioterapeut Jenny Petersson registrerades strax innan sommaren som doktorand vid Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet. Titeln på Jennys forskningsprojekt är ”Recovery and rehabilitation in chronic critical illness” och handlar om tillfrisknandet i Remeos patientgrupp, patienter med långvarig kritisk sjukdom (LKS). Jenny beskrev sitt projekt under ett mycket uppskattat startseminarium vid KI i september. Vi gratulerar henne till en fantastisk start och ser fram emot en spännande fortsättning. En eloge även till andra på Remeo som har bidragit på olika sätt.

Läs mer om Jenny och hennes forskningsprojekt

Tobias Nässén (M) Vård- och valfrihetsregionråd och Carl Henrik Svenson (M) regionrådssekreterare från Region Stockholm besökte oss den 16/1 2020. Vi berättade om REMEO, om rehabilitering vid långvarig kritisk sjukdom och om avancerad andningsvård med urträning ur respirator och dekanylering.

Vi samtalade om vården, medarbetarna, patienternas behov och de medicinska resultaten samt att vi i framtiden vill kunna erbjuda fler patienter med långvarig kritisk sjukdom denna vård.

Vi fick många insatta, intresserade och kloka frågor och hade en mycket givande diskussion.

Tack för besöket och kom snart igen!

Rehabilitering efter intensivvård

I takt med att allt fler covid-19-patienter skrivs ut från sjukhusen möter sjukvården nästa stora utmaning: rehabilitering av de patienter som har befunnit sig länge i intensivvård. Eva Sundman, medicinsk chef vid Remeo-kliniken, besöker Nyhetsmorgon och berättar om hur en sådan rehabilitering kan se ut.

Här ser du vår verksamhetschef Anna Cedborgs avsnitt i ett webbinarium om covid-19, anordnat i fredags av Dagens Medicin. Anna talade om det enorma rehabiliteringsbehovet många patienter uppvisar efter en förhållandevis lång period inom intensivvården.

Se hela webbinariet här https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/06/26/covid-19/ .